nosebleed at the metrostation

Bonjour bonjour!

Idag har jag blött näsblod på tunnelbanan, hela vägen från Skärholmen hem hit. Så typiskt mig sådana saker. Och det händer alltid på offentliga platser. Great! 

I Skärholmen köpte jag en fin svart kappa. Jag letade egentligen efter en mörkblå, men om jag hittar en sådan på rea har jag faktiskt råd med den också. En lite kortare med slejf där bak. Jag åt även en "corn in the cup". Ungefär som french fries med olika såser till. Men nu var det majs med olika kryddor till. Så gott! 

Så interessant har min dag varit. Och nu ska jag kanske laga lite bouillabaisse med aioli till middag.


Rosor från Uppsala.

Bisous bisous!

A not so frosty nightmare before christmas

Bonjour bonjour! :o Natten till igår drömde jag om kattmannen. Det var seriöst den mest verkliga drömmen jag drömt på ett tag. Dessutom minns jag varenda liten jävla detalj etc. etc ... so scary! therefore, i'm gonna share it with you and tell you the whole story. Apprécier! :D

Kattmannen kan liknas med polisen i Changeling. Han fångar inte in katterna utan klipper bara av toppen av deras svansar. I min dröm gjorde det att katterna blev psykiskt sjuka och började attackera människor. Det psykiska fördes därefter över till människorna och blev dödligt. Kattmannen härjade runt i hela Sverige och många var tvungna att flytta från sina hem. Många, däribland er, flyttade upp till norr (wierd!). Till slut flyttade även min familj upp till norr, och resten av min släkt flyttade in i vår lägenhet. Någonstans där blev min pappa smittad. Han var den enda som inte märkte av det själv. (så typiskt ... ). Anyway, vi åkte för att hälsa på Denise som också hade flyttat till norr. Deras katter hade alla fått svansen kapad. Så vi flyttade hem hit igen. Väl hemma hade farfar blivit smittad. För honom var det riktigt illa och det psykiska hade tagit över hans hjärna. Min farmor som egentligen är död, hade återuppstått och satt här hemma hos oss. Slutet var ganska grynigt men slutade i alla fall med att farfar dog. 

Under hela långa drömmen, med vissa uppehåll, kände jag den stora rädslan inom mig. Men jag har faktiskt kommit på ett sätt att bota rädsla. Och det genom ännu mer obehagliga saker. Ungefär som att två minus blir ett plus i matte (vilken jävla liknelse!), slår en läskig sak ut en annan i mitt fall. Så igår tittade jag på Constantine på nian, och det fick mig att tänka på annat. Hurra hurra.



Bisous bisous.



candied apples on a stick

Bonjour!

Här sitter jag och äter på ett kanderat äpple. Det är faktiskt ganska gott. Men det tar en himlans tid att äta. Jag har precis ätit mig igenom en del av kanderingen, och det var ungefär två timmar sedan jag köpte det.

Nu är det äntligen jullov! Ën vecka kvar till min födelsedag och jag har inte köpt en enda julklapp än. Hurra. Anyway, det får bli av i helgen. Så onödigt eftersom jag precis kom hem från stan. Men var så trött att jag inte orkade kolla efter något, och jag vet ungefär jag jag ska fixa.




Bisous de tous.

aller en café







CAFÉ 60!

Bisous.

RSS 2.0