un bisou sur chaque joue

I lördags när jag och Kalven var ute och strövade som vanligt. Idag har jag lärt mig att vardaglig franska kan vara bra mycket mer komplicerad än den franska som aristokratin använder. Efter den mycket givande lektionen gick jag lite i kvarteren runt bondegatan. Där tog mitt satans mobilbatteri slut (dessa fördömda touch-mobiler alltså ... ) och jag som skulle möta upp Kalven vid medborgarplatsen blev lite hispig då jag varken visste hur mycket klockan varit när vi bestämt att vi skulle ses eller var den var just då. Tur som jag hade kom Kalven upp från rulltrappan bara kort därefter. Butiken vi skulle besöka var däremot stängt för dagen, så vi satte oss på tunnelbanan och åkte till sundbyberg. Jag tror aldrig att jag sett så mycket tyg som jag gjorde där. Det var som en miniversion av ikeas självplockningslager fast med tyg. Och inte så konstigt var det, med tanke på att vi var inne i grosslagret i en stor tygaffär. På vägen tillbaka sprang vi förbi vad som kändes som tusen olika resturanger. egentligen var det säkert bara fem. Vi kunde i alla fall inte motså att slå oss ned på äckliga mcdonalds. Efter en lite måltid tog vi tunnelbanan tillbaka hem, och det var den här måndagen. Bisous!