Medan tårarna rann bytte trädens löv färg
I veckan var jag inne då min lägenhets ytterdörr barrikaderades av skoluppgifter från insidan av mitt rum. Utanför fönstret genomgick löven sin höstliga fotosyntes, bytte färg från gröna till gula, tills de så småningom blev sådär gyllene bruna. Med datorn i knät satt jag på min blå pilatesboll och gjorde mitt bästa för att inte låta tårarna rymma från ögonens vätskekanaler. Jag var inte ledsen. Jag hade inte dött av skratt. Inte hade jag heller ont någonstans. Ändå kunde jag inte undgå att märka hur kinden blev allt våtare. Hur en flod av saltvatten strömmade ned från min själs mörka speglar, precis som om världshaven tömts och skänkt mig sitt innehåll.
Medan tårarna rann bytte trädens löv färg.
Idag var jag ute för första gången på flera dagar. Jag gick där på Hornsgatan på väg hem från min lindy hop när jag såg den första snön falla ned från himlen. Små små flingor, nästan obefintliga för ögat, men ändå så pass stora att jag kunde känna dem snudda vid min handflata för att sedan smälta bort. Så småningom blev de så stora att de fastnade i mitt hår. Åh, hej första snön.
Ett utkast från vecka 37: Sinnesstämning
Det är inte klokt vad jag bara vill överge mina träliga skoluppgifter och springa ut och dansa på rådhusmuren till Joy Divisions "Love Will Tear Us Apart". Jag känner mig så överfylld på känslor, av ett vrede och lyckorus sammanfogat i ett enda känslokaos. Så fruktansvärt närvarande och samtidigt så långt borta från vardagsverkligheten. Och jag kan bara skriva drömmigt och osammanhängande. För evigt fångad i en drömvärld.
Här händer så lite och vi drömmer så mycket
Och Tove Jansson har så rätt.
un dimanche au début de Août
Drygt en månad har passerat sedan jag sist yttrade mig i blogosfären. Jag känner mig lite fåordig idag, så text till bilderna kommer inom den snara framtiden.
dans le meilleur de tous les parcs
Idag har jag och Kalven avnjutit en mycket fet cheeseburgar-meny på den bästa av alla kungsholmsmurar. Därifrån muren såg vi också när tre svarta hundar lekte och därefter skiljdes åt för att med sina mattar och hussar lämnna parken i olika riktningar. När man sitter där och känner fläderblomsbuskarnas genomträngande doft, med ryggen vänd mot tunnelbanan och det gamla polishuset, då känns det nästan som att man skulle befinna sig i en helt annan stad, i ett helt annat land. Kanske är det för att Rådhuset påminner lite om en medeltidsborg och för att trädgården runt omkring är så grön och växtlig. Någon mer filmisk park för ljumma julieftermiddagar känner jag i alla fall inte till. Bisous!
Den här flytten går ju sådär.
avec la pluie venu aussi le rhume
Kvällsspatserande på regnblöta trottoarer iklädd alldeles för tunna koftor sätter så småningom sina spår. Men med febern och den rinniga näsan kom också resolutionen, för idag har jag, Sandra, den konservativa fjanttanten, och hon som är så himla emot blogosfärens alla förändringar, skapat en ny blogg. Oj oj oj. Beslutet fattades efter många om och men, och inte alls för att det egentligen var nödvändigt. Den riktiga orsaken till bloggbytet har funnits med mig sedan tre veckor in i den kära "poptartsforbreakfast". Jag har skrivit under lögnaktig beteckning, för jag äter ju inte poptarts. Inte ens till frukost. Därför tar jag nu min osynliga bloggerskaryggsäck, vandrar över den hägrade vallmoängen, och kliver in i en precis likadan ram. Skillnaden ligger i namnet som nu är "jagflanerar", vilket ju känns mycket mer sant och rätt. Nu återstår bara att se om flödet hänger med. Med den informationen hälsar jag god kväll!
on ne peut jamais avoir assez de la rue d'artisans
En kan aldrig få nog av vin och ugnsbakade smörgåsar med ost, skinka och dijonsenap på balkongen. Inte heller kan en bli less på Vasastadens upplysta trottoarer och skymningsljuset som kikar fram mellan husen i slutet av gatan. Nu är midsommarhelgen slut, och jag säger god natt!
cette jour, une demi-vie
Då var årets midsommarafton, som till en början skulle kunna sammanfattats med Fabror Melkers "Denna dag inte ett liv" slut. Efter att ha beklagat mig och slängt ut ett och annat "quelle misère" tog jag min vinfyllda fläderblomssaftflaska och åkte ut till Enskede Gård. Där möttes jag upp av två midsommarpojkar, och tillsammans vandrade vi till någons väldigt vitmålade villa där köttätartävling hade pågått tidigare. Inne i villan låg några människor i paltkoma, men de vaknade snart till liv när vi började vina och vodka oss till ett gäng snapsvisor. Sedan var vi redo att bege oss ut för parkhäng. Parken visade sig tyvärr vara ganska tom på folk, och en del av oss för fega för att socialisera upp några turister, så istället hamnade vi på en något ofrivillig promenad runt halva Söder. Nu är jag hemma och det har blivit för ljust för att jag ska kunna somna, så trevlig midsommarhelg och god efter-soluppgång!
avant qu'il devienne la pluie
Och så flöt första veckan av sommarlovet iväg med ösregn och gråa moln.
une lettre, un chat dans la lumière du soir
Nu har jag fått sommarlov på riktigt och sover bort halva dagarna för att vakna upp till studentflaksskrik och jubel.
Juin et la pluie est venu
Och så blev det juni, och jag önskar innerligt att jag hade haft en regnrock i ägo. Förra veckan hade jag och Kalven vinkväll och lagade goood mat, och sedan var det mors dag och jag och lillebror gick och köpte pioner. I veckan har jag fått reda på några slutbetyg, hållt redaktion och skrivit artiklar som bara den. Dessutom har jag förmodligen haft mitt livs sista mattelektion, så hela dagen igår kunde jag inte göra annat än att le och vara glad. Nu känns det snarare som att allt detta hände för ett halvår sedan. Låt mig under juni månad komma ihåg att jag har en blogg. Bisous!
la robe la plus bien cousu!
Säg god eftermiddag till min nya godisklänning! I den kommer jag att kunna servera GB's Bigpackglass i smakerna jordgubb, päron och vanilj, och matcha helt perfekt. Jag tror att det är den mest välskräddade klänningen jag någonsin testat, så det är ju en himla tur att den sitter som smäcken på. Vänta tills jag ränner runt i den om någon månad. Då jag ska visa hur fantastisk den är. Bisous!
dimanche dans le marché aux puces
I söndags hade birkastadsborna satt ut sina små bord längs södra delen av Karlbergsvägen. Längs en hel kilometer gata sträckte sig fullastade bord och kartonger, och tillsammans med oss besökare utgjorde de en av dessa sällsynta innerstadsloppisar. Jag fyndade ett par vita lace up-skor för nästan ingenting, så nu känns mitt promenadskobegär ganska fulländat för stunden. Den där kvinnan med den fantastiska kappan och de två hundarna var så himla fin tyckte jag. Det var som att hon och hennes hundar på någon sorts magnifik filmkänsla smälte in med tavlan och mot den gröna gräsmattan och påskliljorna. Formidabelt.
je veux dormir, dormir plutôt que vivre, dans un sommeil aussi doux que la mort
Mon dieu! Idag har jag skrivit klart mitt nedrans reportage om vintagevärlden. Jag blev klar för ca en timme sedan. Åh, så skönt det är att vara klaaaar! Mon dieu mon dieu mon dieu. Aahahah. Imorse hade vi den sista delen nationella i engelska. Förhoppningsvis gick det lika galant som det kändes, alltså hyfsat galant på riktigt. Sedan tog jag mig friheten att svänga förbi min favoritaffär; Daglivs <3. Därefter gick jag hemåt, kokade mig själv lite lunch och föll raklång ned i sängen. I två hela timmar sov jag sött. Sedan bryggde jag mig lite kaffe och skrev med flyt. Nu kanske jag ska återgå till att börja skriva ett litet inlägg här då och då, precis som för någon månad sedan. Under den senaste tiden har jag haft massor av bra saker för mig. Jag har spenderat timmar i det kära gamla Vasastan. Äppellunden, muren, och Observatorielunden. Åh. Jag har fått reda på att min fransklärare tycker att jag har känsla för det franska språket. Mer åh. Jag är nöjd med mitt reportage och jag har hållt mitt tal i svenska b. Det blev jag också väldigt nöjd med förresten. Sedan tyckte jag att essädelen i engelska hade ett himla bra tema det här året! Imorgon eller någon gång lär jag ju gå in och skriva om det här på begriplig svenska. Nåja, kyss och godnatt!
mademoiselle Elert a disparu, maintenant elle délire
Här är några bilder på Kalven i Vasastan från förra veckan när vi spatserade runt i det dåvarande gråa april-Stockholm någon sen eftermiddag. Själv skulle jag bara vilja spendera min tid i en park med jordgubbar och vin. En himla massa vin. Mitt sinne känns som det har fångats i ett sentimentalt delirium. På dagarna irrar jag runt med mina vimsiga tankar, hemskt ostabil. Om nätterna inbillar jag mig att jag har superkrafter och är kapabel till att utföra precis allt. Mest av allt önskar jag så innerligt att de nationella proven skulle ta slut så att mitt sinne kan återgå till sin oskuldsfulla tillvaro. Hahaha. Nog. Bisous!
